Grönkomposten är trädgårdens bästa investering. Den sköter sig själv och den mullrika, livgivande myllan som blir resultatet är trädgårdens svarta guld som inte kan köpas för pengar!
År 1
Använd bottenlösa lådor, gärna några pallkragar ovanpå varandra eller snickra ihop själv.
Välj gärna ett skuggigt läge, helst i lä så att komposten inte torkar.
Lägg i ett lager grenar eller kvistar i botten för att skapa luftcirkulation, genom markkontakt kan maskar och mikrober vandra upp samtidigt som komposten dräneras på överskottsvatten.
Varva avfall från trädgården, blast, löv, gräsklipp och fallfrukt. Luftfuktigheten är hög vilket sätter fart på mikrolivet som gör jobbet, men du kan börja kompostera vilken annan årstid som helst. Det finns alltid material att ta tillvara som kan läggas på komposten. Lägg gärna i kaffesump.
Rotogräs som tistlar och kvickrot läggs i mitten där temperaturen är högst, eller får de först torka ut helt innan de slängs i komposten.
Hittar du daggmaskar så lägg ned dem, de påskyndar nedbrytningen
Vattna vid behov, låt stå under vintern
År 2
På våren, flytta över komposten till nästa låda, plantera förslagsvis squash överst
Fyll på lådan under sommaren, lägg ett lager grenar eller kvistar i botten för att skapa luftcirkulation, varva avfall från trädgården, löv, halm, gräs, mindre kvistar
År 3
Töm komposten från år 1, flytta jorden till egen låda.
Det som inte förmultnat, fyll på lådan från år 2 och plantera förslagsvis squash överst.
Den låda som nu är tom blir sommarens kompost.
Upprepa från år 1.
Lägg inte i matavfall då det kan locka till sig skadedjur och lukta illa
Grönt material i komposten är sådana som är rika på kväve och fukt
- Gräsklipp
- Frukt- och grönsaksrester
- Kaffesump
- Äggskal
- Ogräs (ej fröbärande)
- Växtrester
Brunt material i komposten är källor till kol och struktur
- Torra löv
- Papper och kartong (ej glansigt)
- Kutterspån (ej från behandlat trä)
- Risstrån
- Halm
- Grenar och kvistar